ssuhisingen

Det är sommar. Det är sol (eller åtminstone i vissa delar av världen). Det är avslutningar. Och det är fotbolls-VM. Ett VM som kommer gå till historien på många sätt. Dels hoppas jag som fotbollsälskare på en sprakande fotbollsfest men jag hoppas också på något mycket större. Hopp och politik.
För det är vad detta mästerskap på många sätt symboliserar.

Det första VM:et i Afrika någonsin. VM har spelats i 80 år, aldrig har ett afrikanskt land stått som värdnation. Men så har heller inget annat land haft Nelson Mandela. Denna otrolige man som gjort så mycket för så många. Som blev Sydafrikas första svarta president 1994 och som blev ansiktet utåt för kampen mot apartheidregimen, både inom och utanför Sydafrika.

Detta mästerskap är något av det största som hänt Sydafrika och det var med både sorg och glädje man igår invigde den första matchen. Sorg över att Mandela inte kunde vara på plats Soccer City Stadium. Sorg över den tragedi som drabbat mannen man tackar för att ha fixat detta mästerskap till sitt land. Men också glädje, en enorm glädje över att äntligen få förenas som EN nation. Svarta och vita tillsammans. Fotboll, hopp och politik.

Låt oss hoppas att detta är början på en förändring, en förändring som redan började med en viss Nelson Mandela men som fortfarande håller på och som förhoppningsvis kan förena en nation som kommit så långt på vägen, men ändå inte och som har en lång väg kvar att gå men inget är omöjligt. Det har Mandela visat. Det visade Tshabalala igår när han frälste en hel nation och en hel fotbollsvärld med sitt drömmål som fick Afrika att dansa och le av glädje!

"Det här är en av de största händelserna i Afrikas historia"
- Nelson Mandela

//Hanna Lindquist